Nya regler för preskriptionstid

Ny slopad preskriptionstid för sexualbrott mot barn
– vad innebär den egentligen

Preskriptionstiden för sexualbrott mot barn ändrades den 1 maj 2020. Det finns nu många frågor hos oss som utsatta kring vad den slopade preskriptionstiden egentligen innebär. Vi försöker därför att förklara nedan.

De nya bestämmelserna om slopade preskriptionstider som trädde i kraft den 1 maj 2020, (en så kallad särreglering) gäller för de allvarligaste sexualbrotten mot barn. Lagändringen är visserligen ett steg i rätt riktning i ett mer övergripande arbete för brottsoffers status i rättssamhället, men det finns fortfarande mycket att förändra.

Det är många som nu undrar vad som faktiskt gäller och på vilket sätt denna lagändring kommer att få betydelse för brottsoffer. Här nedan försöker vi förklara den förändring som nu gjorts i lagen och där vissa brottsoffers ställning nu stärkts, medan alla brottsoffer fortfarande inte är hjälpa av denna förändring.

Vad innebär preskriptionstid?
När det talas om preskriptionstid är det ofta frågan om åtalspreskription som menas, eller med andra ord tiden fram till att ett brott avskrivs juridiskt. Det är då inte längre möjligt för domstolen att lagföra (döma straff) någon för ett brott. Det räcker inte att en polisanmälan gjorts innan preskriptionstiden gått ut, utan den misstänkte måste ha häktats eller delgivits ett åtal för brottet.
Preskriptionstiden för ett brott bestäms av straffskalan. Straffskalan är vad som avgör själva längden på straffet och det beror i sin tur på brottets art och omfattning. Det innebär att ett brott med högre straffskala också ger en längre preskriptionstid.

Hur har det fungerat fram tills nu?
Vid sexualbrott mot barn har preskriptionstiden tidigare räknats från och med när brottsoffret fyllt 18 år istället för när brottet begicks. Så var reglerna för de flesta av sexualbrotten mot barn. Preskriptionstidens längd efter 18 årsdagen har sedan varierat, beroende på brottets grad av allvarlighet utifrån lagens perspektiv. Ju grövre brott, desto längre preskriptionstid.

Varför en förändring och vad gäller framöver? 
Nu har reglerna kring preskriptionstid alltså ändrats för de mest allvarliga sexualbrotten mot barn. Preskriptionstiden har där helt tagits bort. Man kallar det för att den slopats. Det betyder att det inte finns någon bortre tidsgräns för när en förövare kan dömas för brottet.

Anledningen till slopandet av preskriptionstiden för de mest allvarliga sexualbrotten mot barn är att lagstiftaren, det vill säga riksdag och regering, anser att skadorna från dessa typer av brott ofta innebär konsekvenser för brottsoffer långt upp i åldern. Man ser att det är vanligt att övergreppen påverkar brottsoffret under lång tid med svåra och livslånga lidanden som följd.

Då en majoritet av de barn som utsatts inte förmår, klarar av eller vågar berätta om brotten förrän de blivit äldre eller vuxna, är risken stor att dessa brott inte blir kända förrän efter lång tid och därför hinner preskriberas/avskrivas. I vuxen ålder kan den som utsatts också fått en möjlighet/hunnit att bearbeta övergreppen tillräckligt för att orka polisanmäla och medverka vid en polisutredning.

Lagstiftaren har därför ansett det som stötande att dessa typer av sexualbrott mot barn ofta inte kan lagföras på grund av preskriptionstidernas begränsade längd. Därför har det bedömts viktigt att slopa preskriptionstiden helt för dessa brott.

Lagändringen innebär alltså att den som utsatts för de mest allvarliga sexualbrotten under barndomen får en bättre möjlighet att bearbeta traumat innan de kan/väljer att göra en polisanmälan. För många brottsoffer är det viktigt att få möjlighet till en sån upprättelse som en polisanmälan innebär, även om det gått lång tid sedan de utsattes, varför förändringen av preskriptionstiden är mycket välkommen.

Det finns begränsningar! 
Den nya lagändringen har dock 3 begränsningar som vi försöker beskriva här:

  1. Lagändringen med denna slopade preskriptionstid, är en del i att det görs förändringar generellt för de mest allvarliga brotten i samhället. Det har då bedömts att endast de allvarligaste brotten mot barn ska omfattas av den nya lagändringen. 

De brott som omfattas av de nya reglerna är:

  • våldtäkt (inte mindre grov och grov våldtäkt), om brottet begåtts mot en person som inte fyllt 18 år
  • våldtäkt mot barn
  • grov våldtäkt mot barn.

Det betyder alltså att brott som:

  • sexuellt utnyttjande av barn
  • sexuellt ofredande mot någon som är under 18 år

INTE kommer omfattas av bestämmelserna om slopad preskriptionstid.
Dessa brott kommer alltså fortfarande ha en preskriptionstid som börjar löpa när brottsoffret fyller 18 år och med en bestämd sluttid, som i sin tur är i relation till brottets straffskala.

  1. För att omfattas av de nya bestämmelserna krävs att brottet inte redan var preskriberat när lagändringen trädde i kraft den 1 maj 2020. 

Det vill säga att om preskriptionstiden redan löpt ut enligt de gamla reglerna, innan den 1 maj 2020, kommer brottet INTE att omfattas av bestämmelserna om slopad preskriptionstid.
I de fall där preskriptionstiden inte har löpt ut den 1 maj 2020, slopas alltså preskriptionstiden helt och det är möjligt att anmäla och lagföra förövaren.

  1. En ytterligare begränsning av bestämmelserna om slopad preskriptionstid är att det inte gäller i det fall där den misstänkte var under 21 år när brottet begicks. Vid våldtäkt mot ett barn, där förövaren var upp till 20 år, gäller en preskriptionstid enligt de tidigare bestämmelserna och med början från det att brottsoffret fyller 18 år.

Har du frågor om vad som gäller dig?
Om du har frågor om just ditt fall, hänvisar vi dig till en jurist som är specialiserad på dessa frågor. Hos Advokatbyrå Barbro Sjöqvist och Rebecca Lagh finns ett blogginlägg om just detta ämne. De kan också ofta vara behjälpliga med att svara på frågor:
www.advokatsjoqvist.se/2020/05/18/nya-preskriptionstider-for-sexualbrott-mot-barn-vad-galler/

Vill du läsa mer om preskriptionstiden för sexualbrott?

Mer information finns här

Regeringens pressmeddelande den 23 januari 2020 om förändringen i lagen

Riksdagens beslut om lagändringen den 1 april